Så här kan det ha sett ut i sockenstugan vid en mantalsskrivning på 1700-talet.

© Magnus Bäckmark

Mantalslängder – näst bäst efter kyrkböckerna

När kyrkböckerna sinar är mantalslängder nästa källa att ösa ur. Här finns massor av spännande information om dina anor, från 1500-talet fram till 1990. Släkthistorias expert Magnus Bäckmark förklarar vad mantalslängderna är och vad du hittar i dem.

29 december 2017 av Magnus Bäckmark

Mantalslängderna var under århundraden en viktig del av det svenska skattesystemet. Det äldsta bevarade exemplet i Sverige på att ett flertal personer har antecknats i skattesyfte utgörs av en följd av pergamentbrev från 1312 som rör en del av Uppland. Från resten av medeltiden finns sedan bara ett fåtal liknande källfragment eftersom skatt i olika former då oftast erlades kollektivt, till exempel byavis.

Förändringen kom omkring 1540. Då gjordes många skatter individuella och en mer omfattande fogdeförvaltning organiserades. Fogdarnas räkenskapshäften från den här tiden och framåt finns i samlingen Landskapshandlingar som är digitalt tillgänglig hos SVAR, Riksarkivets digitala tjänst.

Extraskatter i mantalslängder

Extraskatter tillgreps när kronan behövde det. Sådana kom över tid alltmer att tas ut per arbetsför person, inte kollektivt. Vad individer skulle betala dokumenterades i mantalslängder som finns tillgängliga hos SVAR i egna samlingar som har olika namn, till exempel Gärder och hjälper 1535, Silverskatten 1560, Brudskattelängder 1563 och 1579–1582, Hjälp- och silverskattelängder 1569–1570, Älvsborgs lösen 1571 och Köpsilverlängder 1573

I Landskapshandlingar finns mantalslängder för hjälpskatterna 1599 och 1601, folkhjälpen 1606 och hjonelagspenningarna 1609–1611.

In på 1600-talet fördes krig mer eller mindre för jämnan, så extra-skatter behövde tas ut allt oftare. 1635 accepterade riksdagen att en rätt nyinförd tillfällig personskatt – kvarntullsmantalspenningen – gjordes permanent. Från att mantalslängder tidigare uppgjorts i samband med tillfälliga extraskatter kom nu ordet mantalslängd att syfta på den längd som från och med 1636 gjordes upp årligen.

Mantalsskrivning varje år

Under en tredjedels årtusende, mellan 1636 och 1990, återkom mantalsskrivningen varje år. Dokumentationsapparaten utvecklades över tid, men ungefär så här gick den till vid 1700-talets slut:

Från predikstolen påminde kyrkoherden i oktober om att det inom några veckor var dags för den årliga mantalsskrivningen. Platsen där den skulle äga rum var sockenstugan om någon sådan fanns, annars någon annan rymlig byggnad som exempelvis en gästgivargård. Där skulle varje hushållsföreståndare i socknen infinna sig. Vid förhinder kunde man instruera någon granne som skulle dit om vad man hade för personer i sitt hushåll.

Mantalslängden för Hjärnarps socken 1809. Landskontorets exemplar.

© Arkiv Digital

Visste hur hushållet såg ut

Tidpunkten var vald med hänsyn till att alla på senhösten visste vilka personer som skulle tillhöra hushållet under det kommande arbetsåret. Pigor och drängar som bytt tjänsteplats hade inrättat sig på det nya stället senast den 24 oktober. Om bonden skulle flytta skedde tillträdet på det nya stället i mars det kommande året. Det hade avtalats om i god tid före mantalsskrivningen. De uppgifter som lämnades gällde alltså det kommande året.

Det var med blandade känslor som bonden tog sig till mantalsskrivningslokalen i vad som ofta var årets värsta tänkbara väglag och väder. Mötet drog ofta ut olidligt på tiden med käbbel och protester. Å andra sidan var det ett tillfälle att uppdatera sin kunskap om vilka som bodde
i gårdarna.

Bellmans mantalsskrivning 

Carl Michael Bellman har i ett litet teaterstycke från 1794 skildrat en mantalsskrivning. En första höjdpunkt är när slädarna anländer och bjällror hörs på isen. Mantalskommissarien träder sedan in med sitt följe, skakar snön från näsduken som han bundit om huvudet för att hålla karpus (vintermössa) och peruk på plats. ”Å, här är mycken allmoge församlad ser jag,” skrockar han och hälsar god kväll till gästgivarfrun.

Kommissarien har förberett en lista på upplinjerade pappersark med ledning av förra årets längd. Han ropar upp en gård i taget. Bonden bekräftar vilka som finns i hushållet och anger om det blivit någon förändring sedan sist. Gör han inte det själv så gör hans grannar det…

Vid den här tiden var varje mantalspliktig person (minst 15 år) i hushållet ofta antecknad med namn. Från 1766 skulle alla, även spädbarn, finnas med i längden, åtminstone i form av antalssiffror. Före 1766 var det bara mantalspliktiga som räknades. Ju tidigare längder det är fråga om, desto mer knapphändiga är längderna på namn inom hushållen – i de äldre är det vanligen bara hushållsföreståndarens namn som är utsatt.

1813 års mantalslängd för Öster­götlands län är med sin ryggbredd på 113 cm världens tjockaste bok enligt Guinness rekordbok.

© Leif Persson

Mantalslängder i tre exemplar

Genomgången av socknens hela befolkning resulterade i flera sidor med mängder av namn och personantalssiffror i olika kolumner. Alltihop skrevs ut i två ytterligare exemplar som skickades till Kammarkollegium i Stockholm respektive häradsskrivaren. 

Om det första exemplaret var tillräckligt rent kunde det utgöra det exemplar som arkiverades hos landskontoret (länsstyrelsen), annars gjordes en renskrift även för det ändamålet. Informationen utgjorde underlag för det skatteuttag som ägde rum på uppbördsstämman på vårkanten.

I mantalslängden kan du följa ett hushåll, vilket som helst, och se hur det år från år förändrar sig. Inte sällan får man bevis för släktförhållanden. Säg till exempel att bonden på en gård 1678 heter Mickel Rasmusson och att han har hustru och en mantalspliktig son i sitt hushåll. Året därpå är det Mickels änka Lisbet och en son, året efter det Rasmus Mickelsson, ogift, med mor. I ett sådant fall får du klarhet i en gårds brukarkedja även om kyrkböcker inte finns att tillgå.

Sista gången en viss bondänka mantalsskrivs ger det första året som det är meningsfullt att börja söka henne i dödboken. Om en familj försvinner från ett ställe utan uppgift om vart, så är sökning efter den i allt vidare geografiska cirklar i mantalslängden tidseffektivt eftersom den är så mycket mer koncentrerad än husförhörslängden.

Mer information från 1700-talets slut

Mot 1700-talets slut börjar längderna också berätta en del om hur människorna levde. Det framgår bland annat om dina anor deklarerade att de nyttjade tobak, vin, kaffe eller sidentyg, om de spelade kort, om de hade hund, guld- eller silverur, om brännvinspanna fanns på gården, hur många fönster som fanns. 

Om någon i förtid skulle befrias från mantalspenningen kan anledningen vara styrkt med en attest från provinsialläkaren som beskriver vad den nedsatta arbetsförmågan orsakas av. Kort sagt bjuder mantalslängderna ibland på mycket kött på benen för släktforskaren!

Publicerad i Släkthistoria 5/2017

Fakta: Här hittar du mantalslängderna

De båda digitala tjänsterna SVAR och Arkiv Digital finns tillgängliga på arkiv, bibliotek och hos många släktforskningsföreningar om du inte själv är abonnent.

SVAR (Riksarkivets digitala tjänst). Mantalslängder 1642–1820. Den här serien av mantalslängder utgörs av de exemplar som skickades till Kammarkollegium i Stockholm.

Arkiv Digital (digital tjänst). Längderna som Arkiv Digital har fotograferat är landskontorens exemplar. Du hittar dem i den alfabetiska listan över fotograferade arkiv under Läns­styrelsen i X län, Landskontoret eller X läns landskontor (från 1600-/1700-talet till 1820).

Stockholms stadsarkiv. webbplatsen finns mantalsregister för Stockholm för större delen av 1800-talet samt för vissa år avfoto­graferade mantalslängder och mantalsuppgifter tillgängligt fritt online.

Landsarkiven och Riksarkivet. Materialet efter 1820 är med få undantag enbart tillgängligt i original här.

Sveriges befolkning 1990. Den här databasen innehåller information från den sista mantals­längden, den för 1991. 1991 slogs kyrko­bokföringen, som dittills skötts av kyrkan, och mantalsskrivningen ihop till en folkbokföring i databasform som sköts av Skatteverket.

Publicerad i Släkthistoria 5/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...