Frivilliga skarpskyttekårer upprättades vid mitten
av 1800-talet. Här är det Stockholmsföreningen som har prisutdelningfest 1865 på Gärdet.

Vad var Stockholms stads militära kompani?

När jag forskade kring min farfars far hittade jag honom i ”Stockholms stads militärkompani”. Jag har aldrig tidigare hört talas om att Stockholms stad hade egna soldater. Vad hade man dem till?

28 april 2017 av Lars Ericson Wolke


FRÅGA När jag forskade kring min farfars far hittade jag honom i ”Stockholms stads militärkompani”. Jag har aldrig tidigare hört talas om att Stockholms stad hade egna soldater. Vad hade man dem till?

SVAR Det har alltid funnits militära förband i olika former förlagda till Stockholm, vilka har utgjort stadens garnison. Såväl infanteri (fotfolk), kavalleri (beridna trupper) och artilleri som andra typer av förband har vid olika tillfällen ingått tillsammans med fartyg ur flottan och under det senaste seklet flygstridskrafter ur flygvapnet. Utöver garnisonen har staden själv också satt upp egna soldater, ibland kallade stadssoldater.

Bakgrunden är den medeltida bestämmelsen att stadens burskapsägande borgerskap (köpmän och hantverkare) skulle ansvara för ”vakt och vård”, det vill säga ordning och brandvakt, i synnerhet medan staden sov. Dessa sysslor sköttes på deltid av stockholmare som hade ett eget yrke som huvudsysselsättning. 

Tydlig organisation från 1635

Men ibland fungerade inte detta som avsett och kronan fick sända in armésoldater för att bevaka stadens gator. Först från 1635 finns det en mera tydlig organisation för stadens vaktsoldater, inklusive flera avlönade positioner för befäl av olika slag.

Under 1650-talet utvecklas en ren militär organisation för borgerskapet och 1678 omtalas Borgerskapets militärkårer (en kår till häst och en till fots), som utgjordes av två kavallerikompanier och 21 infanterikompanier – hela 2 600 man. 

Styrkan var till för huvudstadens försvar och under Gustav III:s ryska krig 1788–90, då garnisonen sändes till fronten, ansvarade militärkårerna för stadens försvar (vilket obelisken på Slottsbacken minner om). 

Motsvarande roll fylldes av borgerskapets soldater under 1808–09 års krig. Men sedan minskade behovet av stadssoldater successivt.

Skarpskyttekår

I samband med att frivilliga skarpskyttekårer upprättades vid mitten av 1800-talet övergick år 1865 nittio man ur Stockholms militärkårer till den rörelsen och bildade ett särskilt kompani inom Stockholms frivilliga skarpskytteförening.

Fem år senare upphörde militärkårerna slutgiltigt och de civila stockholmarnas militära organisation avvecklades. Militärkårernas siste chef var grosshandlaren A W Schalin, som i samtiden kallades ”den glade stadsmajoren”.

Även i Göteborg, och i mindre skala i en del andra städer, har det funnit borgerliga militärkårer som har fyllt samma funktion som de i Stockholm.

I en process från sent 1700-tal till 1800-talets mitt byggdes polisen ut och moderniserades i våra större städer och därmed förlorade militärkårer och stadssoldater sin tidigare polisiära funktion.

Det fanns även stadsbåtsmän, men dessa var båtsmän som varje stad från 1620-talet och till 1700-talets slut skulle ställa upp till örlogsflottans behov och de hade ingen tjänstgöring i de egna städerna.

Sök i stadsarkivet

Eftersom dessa militärkårer organiserades inom borgerskapet så ska man söka soldaterna – förutom de 44 indelta Sävedalsknektarna – i magistratens och rådhusrättens arkiv i Stockholm respektive Göteborg (och de andra städer där sådana kårer tidvis organiserades).

En bit in på 1800-talet är även drätselnämndernas arkiv viktiga, eftersom dessa nämnder skötte städernas finanser. Både på Stockholms stadsarkiv och på Landsarkivet i Göteborg förvaras också särskilda arkiv efter de borgerliga militärkårerna.

Läs också

Kanske är du intresserad av...