Vad gör man om kyrkböckerna saknas?

Hur gör jag om kyrkböckerna jag behöver använda i min släktforskning har brunnit upp? Kan man hitta uppgifterna på annat vis?

SVAR: Det är inte helt ovanligt att kyrkböcker förstörts i samband med att kyrkor och prästgårdar eldhärjats. Ibland är det bara en begränsad lucka i materialet som uppstått, ibland har hela det äldre materialet förstörts.

Om någon uppges vara född i en sådan församling är problemet mindre om det är efter 1860, eftersom det från och med det året alltid skickades ett årligt utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna till Statistiska centralbyrån (SCB). 

Däremot gjordes motsvarande utdrag ur husförhörslängden bara vart tionde år, vilket kan innebära problem om familjen flyttat.

Rekonstruerar förstörda kyrkböcker

Om det gäller tiden före 1860 är det första man bör göra att kontrollera en lista som finns på Släktforskarförbundets webbplats Rötter över projekt som rekonstruerar förstörda kyrkböcker. Det finns nämligen ett antal sådana. 

En handfull är färdiga, och utgivna i bokform eller på annat sätt. Andra rekonstruktionsprojekt är pågående, och då kan man på Rötter se vem man kan kontakta för att få hjälp.

I de flesta fall finns tyvärr inget sådant projekt, men ofta kan man själv komma en bit på väg utan en alltför stor insats. 

Följ bakåt!

Man bör då börja med att följa personen bakåt. Någon gång har ju denne flyttat från föräldrarna. Har man tur har dessa själva flyttat från den ”brända” församlingen, och då hittar man dem. 

Eller också kan det vara så att de kvarvarande böckerna inte börjar alltför långt efter personens födelse, så att det finns utflyttningslängd när denne flyttade ut därifrån och en husförhörslängd från samma tid, där man kan hitta personen med föräldrarna. 

Sedan är det bara att hoppas att föräldrarna inte är födda i samma socken, så att man löste ett problem men fick två nya...

Kyrkoräkenskaper

Om det inte går att lösa på detta sätt får man söka ersättningskällor. Vid sidan av kyrkböckerna förde man också kyrkoräkenskaper, där födslar ibland fördes in. Finns de kvar, eller förstördes de också i branden?

Lite besvärligare är det att gå igenom bouppteckningarna, som finns på landsarkiven. Har personen ett ovanligt patronymikon, som Isaksdotter, eller kanske till och med ett släktnamn, går det snabbare att sålla när man söker faderns bouppteckning. Annars kan det ta lång tid, speciellt om man inte har någon ledtråd till hur länge han levde.

Mantalslängderna

Det finns också en viktig ersättningskälla för husförhörslängderna, mantalslängderna, som länsstyrelserna ansvarade för. De är visserligen inte lika utförliga, men de fördes kontinuerligt, så här kan man följa familjen år för år.

Detta sökande kan göras med en begränsad insats, ofta ger det resultat och man kommer en bit tillbaka i tiden. Om släkten kom från samma församling längre tillbaka kräver det mer arbete, som man kanske vill avvakta med. 

Den verkligt ambitiöse återkommer sedan och gör ett eget rekonstruktionsarbete för att därigenom finna sina förfäder. Men då måste man plöja igenom diverse andra tidskrävande handlingar, till exempel domböcker.

Läs också

Kanske är du intresserad av...