Karin Tegenborg Falkdalen deltar på släktforskarkryssningen den 23–24 april 2017.

© Johanna Jeansson

Vasaättens starka kvinnor

Karin Tegenborg Falkdalen har skrivit flera böcker om Vasasläktens drottningar och prinsessor. Hon är en av föreläsarna på Släkthistorias kryssning med Viking Line i april. Men vi kunde inte vänta, utan har redan nu ställt några frågor.

13 december 2016 av Magnus Bergsten

På vår släktforskarkryssning ska prata om kvinnorna kring Gustav Vasa, hans fruar och döttrar. Du har också skrivit flera böcker om dem. Varför är de så intressanta?

– Det började egentligen när jag var nio-tio år. Tillsammans med min farmor och farfar besökte jag Gripsholms slott. Där och då väcktes mitt historieintresse och nyfikenhet på kvinnorna runt tronen under Vasatiden.

– Men eftersom det inte finns så mycket skrivet om Gustav Vasas döttrar och drottningar överhuvudtaget så började jag själv forska om dem när jag doktorerat. De kungliga kvinnorna i Vasaätten levde alla under en turbulent tid i vår historia med både maktkamper och krig. Och ändå har det varit så tyst om dem, trots att de precis som sina bröder och fäder förväntades tillvarata dynastins bästa.

– De var del av en miljö där politik var en del av vardagen likaväl som skötseln av familjegodsen. Det kunde också öppna dörrarna för kvinnorna att agera politiskt och att skapa både makt och inflytande.

Släktforska i sommar

Har du själv släktforskat? I så fall: har du hittat något spännande?

– Jag har inte börjat släktforska ännu, och det beror främst på att jag vet att jag skulle bli fullkomligt uppslukad om jag började! Men nu har min dotter frågat om vi inte kan börja släktforska tillsammans under nästa sommarlov och då börja med mormors eller farmors sida. Så jag är nog snart där…

Du har tidigare arbetat som arkivarie. Varför sadlade du om till författare?

– Det handlar mycket om att jag fick så positivt mottagande på mina böcker och för att jag bidrog med ett kvinnligt perspektiv på den svenska historien. Det uppmuntrade mig och gav mig modet att lämna min tjänst som arkivchef för att istället bli författare på heltid.

Inte lämnat arkiven

– I mina böcker vill jag utifrån gedigen forskning lyfta fram kvinnorna i den svenska historien. Detta är något jag verkligen brinner för, inte minst med tanke på hur snäva skolans historieböcker är i sitt urval av vilka de nämner vid namn och inte. Det har också skrivits så mycket mer om till exempel kungarna jämfört med drottningarna. Men jag har inte lämnat arkivmiljön, jag besöker arkiv ofta, det är ju i de skriftliga källorna jag möter kvinnorna som jag sedan berättar om i mina böcker.

Ska leda vinprovning

Du är ju också sommelier (vinexpert) och ska leda en historisk vinprovning på kryssningen. Hur ser kopplingen mellan vin och historia ut för dig?

– Vinet är en del av vårt kulturarv då människan har odlat och druckit vin i flera tusen år. Vinet har en lång och spännande historia, med religiösa, politiska, kulturella och sociala kopplingar. Varje vin har sin egen specifika historia, men vinet du dricker har också en större historia att berätta: om platsen, människorna som verkat där och händelser som utspelat sig där vinrankorna idag växer.

– Vinet öppnar både goda och spännande dörrar till det förflutna. Vinerna vi ska prova under kryssningen har också alla en intressant historia att berätta: om kyrkans och klostrens betydelse, om den heliga Birgitta och drottning Eleonora av Akvitanien. För att bara nämna några exempel.

Läs också

Kanske är du intresserad av...