Johan Gidlöf visar upp USB-sticka med Rotemannen 3.

Johan Gidlöf på Stockholms stadsarkiv med ett USB-minne som innehåller nya databasen Rotemannen 3.

© Torbjörn Wester

Stockholms rotemansarkiv nu som databas

Det har tagit 40 år och kostat flera hundra miljoner kronor, men nu är den äntligen klar – databasen över Stockholms rotemansarkiv. Omkring 1,4 miljoner poster finns med.

5 oktober 2017 av Torbjörn Wester

Släktforskning i Stockholm är lite speciellt. In- och utflyttningen till staden var under årtiondena runt förra sekelskiftet stor och det blev övermäktigt för prästerna att sköta folkbokföringen.

Istället inrättades ett system med folkbokföringsdistrikt (rotar) och så kallade rotemän som skötte registreringen av vilka som bodde i staden. Systemet fanns mellan 1878 och 1926.

Rotemansarkivet är mycket omfattande, även personer som kanske bara bodde i Stockholm några veckor finns oftast med, jämte uppgifter om bland annat födelseort och födelsedatum, in- och utflyttningsdatum och familjekonstellationer.

– Vi har gjort jämförelser med SCB-material och det är en mycket liten andel som vistats i Stockholm och som slunkit ur nätet, säkert mindre än en procent, säger Johan Gidlöf på Stockholms stadsarkiv.

Registrering inleddes 1977

Under en femtioårsperiod låg rotemännens gamla häften orörda. De var i ett dåligt skick, men 1977 inleddes ett projekt för att registrera alla uppgifter i dem, ett projekt som skulle visa sig bli det mest omfattande i sitt slag i Sverige.

– ADB (automatisk databehandling) var nytt på den tiden och till en början använde man en krånglig metod med blanketter och band.

På 1980- och 90-talen förfinades tekniken, men det krävdes fortfarande stora personalresurser. En hel avdelning med som mest uppemot hundra personer, de flesta från olika arbetsmarknadsprojekt, jobbade med att mata in uppgifterna. 

Arbetet var tidsödande, bland annat på grund av att häftena var kladdiga med mycket överstrykningar. 2008 lade Stockholms stadsarkiv ut arbetet på ett externt företag istället.

– De har gjort så mycket de har mäktat med och vad vi har haft råd med, vilket innebär ungefär 300 000 poster om året till en kostnad av tre miljoner kronor om året.

Utdrag ur mantalsbok för Stockholms stad.

6,3 miljoner poster i rotemansarkivet

Nu är alltså projektet till slut färdigt. 6,3 miljoner poster blev det totalt. Eftersom många flyttade runt mycket i stan innebär det att 1,4 miljoner individer finns med. Under projektets senare år har även alla sidor skannats och finns nu också med i databasen.

– Det är en enorm insats i pengar och arbete det handlar om. Vi har räknat ut att projektet sedan 1977 har kostat flera hundra miljoner kronor.

Rotemannen 3, som databasen heter, släpptes på USB-minne i samband med Släktforskardagarna i Halmstad. Tidigare versioner av Rotemannen har även släppts på DVD, men det formatet fasas nu ut.

Ungefär hälften av materialet finns sedan tidigare också på webben i enklare form och med grundläggande sökfunktioner och inom ett par år hoppas Johan Gidlöf att hela databasen ska finnas utlagd där.

Från Norrland till Amerika

Tidigare upplagor av Rotemannen har inte sålts i några större volymer, runt 5 000 exemplar sammanlagt.

– Det är möjligt att folk inte insett att detta inte bara är ett Stockholmsmaterial. Stockholm var en genomgångsort, väldigt många flyttade in och ut, kanske från Norrland och vidare till Amerika till exempel.

– Men samtidigt har det här aldrig varit ett kommersiellt projekt, att få igen pengarna har aldrig funnits på kartan.

Även om registreringen nu är klar kommer man på Stockholms stadsarkiv att fortsätta att arbeta med Rotemansarkivet. Fel måste rättas, uppgifter kompletteras.

– Det här materialet har registrerats under väldigt lång tid, av många olika personer och med olika tekniker, så det skiftar i kvalitet.

Kan ingå i SwedPop

I framtiden kommer Rotemansarkivet även förhoppningsvis ingå i projektet SwedPop (Svenska befolkningsdatabaser för forskning).

Det är ett samarbete mellan Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och tre universitet och syftar till att samordna de viktigaste historiska befolkningsdatabaserna i Sverige till en gemensam resurs, främst riktad till forskare som är i behov av att analysera befolkningsdata. SwedPop har sökt pengar från Vetenskapsrådet.

Publicerad i Släkthistoria 7/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...