Landsarkivet i Lund.

Solveig Fagerlund är Riksarkivets samordnare för DDSS. 

© Torbjörn Wester

Smarta sök i sydsvensk databas

I Lund har det i årtionden pågått ett arbete med att skriva av Sydsveriges kyrkoböcker. Resultatet – databasen DDSS – är en skatt för släktforskare med sina ovanligt smarta sökfunktioner.

29 november 2017 av Torbjörn Wester

Att skriva av olika typer av historiska arkivhandlingar har på många håll i Sverige varit vanligt förekommande som arbetsmarknadsprojekt för långtidsarbetslösa. Det var exempelvis så som en stor del av den enorma databasen över Stockholms rotemansarkiv blev till.

Ett annat exempel är Demografisk databas södra Sverige (DDSS). Redan 1983 hade Landsarkivet i Lund tillsammans med demografer på Lunds universitet och Länsarbetsnämnden inlett ett arbete med att datorisera kyrkoboksuppgifter från ett antal församlingar i västra Skåne. 

När DDSS startade 1997, med landsarkivet som huvudman, var det med målet att alla kyrkböcker från Skåne, Blekinge och Halland från 1600-talet fram till 1900-talets början skulle registreras och vara fritt sökbara på internet. 20 år senare är det fortfarande långt kvar dit, trots att databasen innehåller 1,6 miljoner poster från ett par hundra församlingar.

– Cirka hälften av Skånes och Blekinges historiska församlingar återstår att skriva av, säger Solveig Fagerlund, som är Riksarkivets samordnare för DDSS.

Stavningsnormering

Vad som gör att det är lätt att fastna framför DDSS är databasens alla spännande sökmöjligheter. Hur skiljer sig namnskicken åt i olika delar av Sydsverige till exempel? Finns det lokala specialiteter?

– Till exempel kan man hitta kvinnor som döptes till Oluf, bland annat i Kiaby utanför Kristianstad.

Stavningsnormeringen är en av hörnstenarna i databasen. Den har det lagts ner mycket arbete på genom åren. Tack vare normeringen får den som söker på Carl även träffar på alla stavningsvarianter som detta namn kan tänkas ha. Även bland annat dödsorsaker är normerade för att underlätta sökning. Det gör det lätt att se om vissa dödsorsaker var vanligare än andra på olika orter.

Dödsorsaker är normerade i DDSS och det gör att man kan söka på personer som i kyrkböckerna anges ha dött av en speciell orsak.

Framför Solveigs dator på landsarkivet i Lund testar vi att jämföra lungrelaterade sjukdomar i Höganäs, som hade en gruva, med närliggande Jonstorp. Och mycket riktigt verkar det vara procentuellt fler som dött av lungproblem på den förstnämnda orten.

Dödsorsak: moderpassion

Bland dödsorsakerna går det att hitta mycket annat intressant. Vad dog man av om man dog av moderpassion till exempel?

– Ibland verkar det ha varit en diagnos som togs till när diverse symptom inte gick att förklara på annat sätt. Men troligtvis var det oftast sjukdomar som gav smärtor i buken och underlivet, säger Solveig Fagerlund.

Trolldom är en annan dödsorsak som går att hitta, så sent som på 1860-talet. 1859 dog drängen Per Larsson i Maglehult ”af lappskott”, vilket var en metod som trollkunniga ansågs kunna använda för att göra andra sjuka.

Runt millennieskiftet arbetades det som mest intensivt med DDSS. Ett sjuttiotal personer satt i projektgrupper på ett flertal orter i Skåne och Blekinge och matade in uppgifter. Men sedan dess har arbetsmarknadspolitiken förändrats och numera jobbar bara ett femtontal personer med inmatningen genom arbetsmarknadsprogram i några kommuner. 

Släktforskarrörelsen hjälper till

Dessutom finns det ett mindre antal volontärer från släktforskarrörelsen som hjälper till att skriva av eller att kontrolläsa.

Släktforskarföreningar har hela tiden varit viktiga i uppbyggnaden av DDSS och deras arbete kommer bli än viktigare i framtiden.

– Vi kommer att mer aktivt ta kontakt med släktforskare för att hitta volontärer framöver. När vi gjorde den senaste stora uppdateringen av databasen i augusti så hade det gått två år sedan sist. Med mer hjälp hoppas vi kunna uppdatera oftare.

Publicerad i Släkthistoria 9/2017

Läs också

Kanske är du intresserad av...