Skolmatrikel för Maria trivaialskola i Stockholm (idag Södra Latin).

Skolmatrikel ger värdefulla uppgifter

Trivial- och gymnasieskolor fanns redan på 1600-talet. I deras matriklar kan man hitta information om dem som behövde kunna mer än katekesen och därför sattes i skola.

13 oktober 2017 av Ulf Berggren

Skolhandlingar är en mindre känd men bra källa för släktforskning. Dokument från 1600- och 1700-talen är särskilt givande när det gäller att hitta studerande som inte fortsatte till universitetet. Präster och andra med högre utbildning brukar inte vara så svåra att spåra, men det är knepigare med dem som nöjde sig med lägre studier.

De äldsta handlingarna härrör från två typer av skolor. Den lägre nivån hette trivialskola (realskolans föregångare), och brukade finnas i varje stad. Den högre utbildningsformen, gymnasiet, fanns i varje stiftsstad och syftade till att förbereda studenten för en tjänst i kyrkan eller staten.

Skolmatriklarna

Den viktigaste källan till information är i bägge fallen skolmatriklarna. Dessa ger ofta uppgifter om en persons ursprung – hemort, föräldrarnas namn, och ofta även faderns yrke.

Under 1800-talet blev det allt fler som studerade, och därmed ökar chanserna att hitta intressanta uppgifter för den som bläddrar i gamla skolhandlingar. Nu ges även möjlighet att spåra barn före 1800-talets slut, vilket annars kan vara svårt. 

Inskriv­nings­boken för Maria trivial­skola i Stockholm. Bladet är uppslaget på år 1834.

Maria trivialskola

Bilden visar en matrikel från Maria trivialskola i Stockholm (dagens Södra Latin). Här listas vilka som gick på skolan åren 1820–79. Uppslaget till höger visar inskrivningar år 1834. Förutom elevens namn, födelsedatum och födelseort anges faderns namn.

Det finns dock ett undantag – för Gustaf Jacob Stetter står angivet ”icke uppgifne” i kolumnen för ”Faders namn samt titel eller näring”. Det är synd. 

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – KLICKA HÄR!

Man hade gärna velat veta mer om denne elevs ursprung, eftersom han råkar vara förfader till OS-skytten Åke Lundeberg. Han tog tre medaljer vid de olympiska spelen i Stockholm 1912: två guld och ett silver. I födelseboken för Gustaf Jacob Stetter uppges endast moderns ålder. Med lite tur hade skolmatrikeln gett mer kött på benen.

Men notisen ger faktiskt en viktig pusselbit trots allt. Här anges efternamnet Stetter. Senare heter han Lundeberg, liksom sonsonen Åke.

Tack vare den uppgiften kan Gustaf Jacob spåras i andra handlingar – som fosterbarn hos en änka Stetter. Här får vi alltså förklaringen till varför det inte gick att hitta honom som Lundeberg i registren vid denna tid!

Finns på lands- eller stadsarkiv

Matriklar och inskrivningshandlingar är alltså viktiga källor. Även i examenshandlingar kan det finnas liknande värdefulla uppgifter.

Skolhandlingar är dess värre ganska svårtillgängliga. De förvaras vanligtvis på lands- eller stadsarkiv. En hel del gymnasiematriklar finns dock tryckta, men det är sämre ställt med dem från trivialskolorna.

Ett undantag är matrikeln för Strängnäs trivialskola – Album Scholæ trivialis Strengnensis, 1679–1821, som gavs ut 1955. För Härnösands trivialskola (1647–1800) har Per Sundin med bistånd av andra gjort en sammanställning på nätet. Den finns på slaktergardar.psem.se.

En bra start när man söker efter skolhandlingar är en förteckning som publicerades i tidskriften Släkt och Hävd 1951 nr 1: ”Våra äldre läroverks elevmatriklar”. Där framgår var originalen finns och vilka av dem som är publicerade.

Publicerad i Släkthistoria 1/2014

Läs också

Kanske är du intresserad av...