Skeppsinlagan från 1752 berättar att Justitia hade 17 mans besättning när hon lämnade Stockholm.

© Mats Hayen

Sjöpassen berättar

Släktingar som gått till sjöss kan ofta vara svåra att hitta i källorna. Men sjöpassen vittnar om både besättning och spännande resor på världshaven.

15 december 2017 av Mats Haven

Djupt nere i Kungsklippan i Stockholm, där huvuddelen av Stockholms stadsarkivs handlingar förvaras, finns det en fascinerande serie med dokument som doftar av spänning och äventyr.

De har rest från Stockholm ombord på diverse skepp och besökt hamnstäder över hela världen innan de återvänt till den svenska huvudstaden. I dag står de sjörullade handlingarna – de kallas för inkomna sjöpass – på hyllor märkta med arkivbildarens namn: Handelskollegium – Sjöfolkskontrollen.

Justitias sjöpass från 1752

Sjökapten Anders Söderop från Visby var sommaren 1752 befälhavare på fartyget Justitia. Hon skulle inom kort avsegla till Strath i Skottland och sedan vidare enligt order. Innan avresan var Söderop som högste ansvarig ombord skyldig att på en särskild blankett anteckna namnen på alla i besättningen, samt uppgifter om hemvist, ålder, civilstånd och lön. Det upprättade resedokumentet ovan är daterat den 25 augusti 1752.

Fartyget Justitia hade vid det här tillfället en besättning på sjutton man med befälhavaren. Yrkestitlarna ombord var styrman, båtsman, timmerman, kock, konstapel, matros, jungman, kockmatros, kajutvakt och gosse. 

Innan skeppet fick lämna svenskt vatten skulle den upprättade listan på besättningen uppvisas för befälhavaren på Vaxholms fästning. Det skedde den 29 augusti 1752. Det skulle sedan dröja fyra år innan Justitia återvände till Stockholm. 

I dag finns uppgifter om hennes resa till de brittiska öarna, den vidare färden till Medelhavet och tillbaka in i Östersjön bevarade på det dokument, ”sjöpass”, som hon fick med sig vid avresekontrollen i Stockholm.

Sjöpassen var ett sätt att kontrollera att svenska fartyg hade svensk besättning. 1700-talsmålning av Skepps­holmen i Stockholm.

Sjöfolkskontrollens arkiv

De detaljerade skeppsprotokollen och sjöpassen i sjöfolkskontrollens arkiv leder sin historia tillbaka till senare delen av 1600-talet. De svenska myndigheterna ville säkerställa att svenska fartyg i så hög grad som möjligt bemannades med svenska sjömän och att befälhavare på inhemska fartyg inte avmönstrade sina besättningar utomlands och i stället anställde folk från främmande länder.

Det var statliga Kommerskollegium som inrättade sjöfolkskontrollen genom en skrivelse till landets stapelstäder den 9 maj 1687. I Stockholm anställdes den förste ämbetsmannen som skulle sköta denna uppgift den 12 juli samma år.

Förändringar i manskapslistan

Varje enskilt sjöpass i arkivserien har sin egen historia att berätta. Listan på besättningen skulle uppvisas på alla utrikes orter där det fanns en svensk myndighetsperson – och eventuella förändringar i manskapslistan kommenteras och förklaras. 

I Anders Söderops sjöpass hittar vi anteckningar från Cadiz, Neapel, Livorno och Hamburg. Fartyget passerade minst två gånger Cadiz där Carl Michael Bellmans farbror Jakob Martin Bellman var konsul.

Denne har själv gjort en anteckning den 2 oktober 1753 (sista siffran i årtalet är utplånad så det kan också vara 1752 eller 1754) och den 3 september 1756 har en tjänsteman hos konsul Bellman i Cadiz antecknat att Anders Söderop på sitt skepp mottagit en blind sjöman vid namn Karl Wennerberg som ska föras tillbaka till Stockholm. 

Strax före jul år 1756 är Justitia åter i Stockholm och besättningen avmönstras inför sjöfolkskontrollen den 18 december.

Bara två förändringar bland manskapet har då ägt rum sedan hon lämnade Stockholm sommaren fyra år tidigare. Styrmannen Olof Lockner har i Livorno blivit ersatt av Hans Hollders från Åbo och matrosen Abraham Nordtman mönstrade av i Marseille och ersattes då av Peter Lönbom från Stockholm.

Fartygets eller befälhavarens namn

Serien med sjöpass i Stockholms stadsarkiv omfattar alla svenska fartyg som lämnade Stockholms hamn mellan 1706 och 1841. Motsvarande dokument kan finnas i andra svenska hamnstäders arkiv och då antingen i magistratens arkiv eller som en serie i handelskollegiets arkiv. 

När man letar efter uppgifter om sjömän i sjöfolkskontrollens arkiv underlättar det om man vet fartygets eller befälhavarens namn.

Detta sjöpass upprättades den 25 augusti 1752 av befälhavaren på fartyget Justitia, och fick följa med på en fyra år lång seglats.

© Mats Hayen

Fakta: Här finns mer om sjömännen

Sjöfolkskontrollens arkiv är ett bra komplement till sjömanshusens arkivserier, där man hittar uppgifter om i princip alla sjömän i hela Sverige.

Det har funnits sjömanshus i 48 svenska städer, det första öppnade i Stockholm 1748. Här är några exempel:

Göteborg, 1753–1969

Marstrand, 1864–1961

Malmö, 1755–1969

Haparanda, 1875-1939

Stockholm, 1748-1961

Uppsala, 1889–1939

Visby, 1752–1969

Västervik, 1753–1961

Åmål, 1819–56

Arkiv efter sjömanshus söks i Nationell arkivdatabas (NAD), där det också framgår var arkivhandlingarna finns.

Läs också

Kanske är du intresserad av...