Första kortet.
Första kortet.

Det första massproducerade julkortet tillverkades i England 1843.

De första julkorten

När avståndet till släkt och vänner ökade med urbanisering och emigration på 1800-talet blev jul­kortet ett enkelt sätt att hålla kontakten.

22 december 2017 av Sara Griberg

Julen har en tendens att locka fram våra mest pyssliga och nostalgiska sidor. Trots tillgången till e-post och sociala medier bänkar sig fortfarande många svenskar vid köksbordet för att skicka handskrivna julhälsningar till släktingar och vänner. Även om de fysiska julkorten, i likhet med annan ”snigelpost”, minskat i antal skickas enligt postens statistik fortfarande över 20 miljoner julkort varje år.

Först i England

Det första massproducerade julkortet trycktes i England 1843. Konstnären John Callcott Horsleys motiv visar hur julgåvor delas ut till fattiga. Men kortet väckte ändå en del rabalder bland moralens väktare eftersom det också avbildar en skålande familj, där även den minsta flickan får smaka en slurk ur ett vinglas.

Julkorten kunde inleda sitt segertåg över världen tack vare det nya enhetsportot, som ersatte det gamla krångliga tariffsystemet för brevbefordran. Det första frimärket, kallat ”one penny black”, trycktes i England 1840. Svenskarna fick vänta till 1855 när det första skilling banco-märket gjorde det möjligt att skicka kort och brev utan att man behövde oroa sig för att mottagaren skulle tvingas att lösa ut försändelsen.

Kort från slutet av 1800-talet.
Kort från slutet av 1800-talet.

Husfader läser julevangeliet. 

Importerade julkort

Den ökade geografiska rörligheten bidrog också till ett ökat behov av långväga kommunikation. Oavsett om man hade emigrerat till Amerika eller flyttat från landsbygden till staden så var julkorten ett enkelt sätt att skicka en hälsning till nära och kära. Den sista kontakten mellan släktingar består fortfarande ofta av en årlig julhälsning, innan man på grund av generationsskiften och geografiska avstånd helt tappar kontakten.

I Sverige såldes inledningsvis mest importerade julkort från främst Tyskland och England, och på köpet fick svenskarna helt nya jultraditioner. Både julgranen och jultomten sägs ha introducerats i Sverige genom spridningen av utländska julkort som avbildade borgerliga miljöer där familjen samlas kring en pyntad gran. Och där det är tomten – i stället för hans svenska föregångare julbocken – som delar ut klappar till barnen.

Jenny Nyströms tomtar

1897 inledde Axel Eliassons konstförlag ett samarbete med konstnären Jenny Nyström. Hennes tomtenissar med grötfat i snöiga gårdsmiljöer gjorde omedelbar succé och trycktes i enorma upplagor.

Tomtefiguren var inspirerad av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten”. Den nordiska gårdstomten var en liten envis figur som kunde ställa till ofog för människorna om han inte behandlades med respekt och skilde sig märkbart från den rödklädde Sankt Nikolaus som prydde importerade kort. Jenny Nyströms samlade julkortsproduktion uppgår till över 600 motiv.

Carl Larsson och John Bauer

Även Carl Larssons hemtrevliga julskildringar och John Bauers älvor och troll tillhör de klassiska svenska julkortsmotiven.

Trenden att skicka julkort har gått lite upp och ner under hela 1900-talet. Höjdpunkten nåddes 1996 då 62 miljoner julkort skickades i Sverige. Efter internets genomslag har antalet skickade fysiska julkort kontinuerligt minskat och var enligt postens statistik från 2015 nere i cirka 24 miljoner.

Läs också

Kanske är du intresserad av...