Civilprotokollen är inte digitaliserade.

Civilprotokollen ger en glimt av vardagslivet

Att hitta detaljerade uppgifter om förfäder som levde på 1600- och 1700-talen är inte lätt, särskilt inte om de aldrig ställdes inför rätta. Men det finns en källa som kan vara värdefull – städernas civilprotokoll.

25 augusti 2017 av Magnus Västerbro

Den 20 augusti 1710 samlades Stockholms borgmästare och rådmän – medlemmarna i den så kallade magistraten – för första gången efter sommaren.

Det var en hård tid för staden. Året före hade Sverige upplevt den förödande förlusten vid Poltava och i de verkstäder i Stockholm som arbetade åt kronan pågick ett intensivt rustningsarbete för att ersätta den materiel som gått förlorad. Samtidigt hade handeln över Östersjön i princip stannat av som en följd av kriget, och fattigdomen hade brett ut sig.

Stadens styrande hade ett stort antal ärenden att beta av efter sommaruppehållet. I de så kallade civilprotokollen, som är en del av det arkiv som idag heter Stockholms Magistrat och Rådhusrätt och som finns bevarat på Stockholms stadsarkiv, kan man följa de ärenden som togs upp denna sommardag för över trehundra år sedan.

Rädsla för epidemi

Det första handlar om att stadens styrande har tagit emot ett brev från stadskontoret, som uppmanar dem att undersöka den sjukdom som misstänks ha kommit till staden med ett fartyg som under sommaren anlänt från Pernau (idag Pärnu i Estland).

Från den svenska besittningen på andra sidan Östersjön har flyktingar från den sönderfallande svenska stormakten strömmat in i stort antal, och man är nu rädd för att en farsot har följt i deras spår.

I marginalen på protokollet syns vad det handlar om, för där har den som i efterhand sammanställt ett register över årets ärenden skrivit ett avslöjande ämnesord – ”pest”.

Tvist om pengar

Det var långt ifrån det enda ärende stadens styrande hade att hantera denna dag. På samma uppslag står ett namn antecknat i marginalen – Maria Tegelman. Hon är inbegripen i en ekonomisk tvist med en Casper Buchner angående en summa på inte mindre än 1051 daler silvermynt, en rejäl slant vid denna tid. För att lösa frågan har de två parterna vänt sig till domstolen.

Liknande ärenden förekommer i stort antal i civilprotokollen, som alltså utgör en utmärkt källa till vardagslivet i Stockholm från mitten av 1600-talet till några decennier in på 1800-talet.

Det här protokollet skrevs i Stockholms stad den 20 augusti 1710.

I protokollen hittar man nämligen ett stort antal av stadens vanliga invånare, i alla möjliga sammanhang – inte bara då det gäller tvistemål, utan även då de på något annat sätt kommer i kontakt med stadens styre.

Ledigheter och pesthantering

Som rådmannen Carl Treiff som ansöker om ledighet för att vara med på sin dotters jungfrus bröllop, eller hökaren (försäljaren) Magnus Lööf som enligt en rapport svurit borgareden den 23 december och därmed räknades till Stockholms borgerskap.

I slutet av augusti kan man också läsa om hur borgmästarna och rådmännen fortsätter att försöka hantera den grasserande pesten. Det kungliga råd som styrde i Karl XII:s frånvaro (kungen befann sig i Bender) hade beslutat att man ännu inte skulle berätta öppet vad det var för sjukdom som spred sig i staden.

Därför hade magistraten i uppdrag att se till att stadens invånare inte misstänkte något utan höll sig lugna. Som en logisk följd beslutade de styrande i Stockholm att försöka övertala handelsmannen Johan Wretman om att hans son, som precis avlidit i farsoten, skulle begravas i tysthet ute i Solna kyrka och inte med pompa och ståt inne i staden, vilket annars hade varit det normala. Av protokollet framgår att rådmannen Petter Dahlström fick i uppdrag att tala med Wretman om saken.

Alla personer i registret

I protokollen fördes bok över alla magistratens möten under året. Det anges vad man talat om och vilka personer det hela gällt. I marginalen kan man se namnet på den person som står i centrum för ett ärende.

I efterhand har sedan ett register gjorts, där alla som förekommer i protokollen under ett år finns uppställda, i alfabetisk ordning, men ordnat efter förnamnet. För släktforskare är det med andra ord bara att ta för sig – dåtiden finns bevarad på dessa sidor! Liknande protokoll från 1600- och 1700-talen finns för de flesta svenska städer. Det är bara att ge sig hän och leta!

I registret listas alla personer som förekommer i protokollen under ett år. 

Här finns civilprotokollen

Civilprotokollen i vårt exempel finns på Stockholms stadsarkiv. Arkivet heter Stockholms magistrat och rådhusrätt, där protokollen från civilmålen bröts ut år 1661 och bildade en egen serie (A3).

Civilprotokollen är inte digitaliserade, utan man måste vända sig till arkivet för att kunna ta del av handlingarna.

I andra rättsinstansers arkiv kan det se annorlunda ut. Där kan civil- och kriminalrättsliga mål vara sammanförda i samma protokollsvolymer. Det gäller både för andra städers rådhusrätter och magistrat samt för landsortens häradsrätter. Domstolarnas arkivförteckningar ger upplysning om hur protokollsserierna är strukturerade.

Läs också

Kanske är du intresserad av...